Förra året hade jag ett enda nyårslöfte. Ett löfte om att sluta lägga energi, och dessutom, sluta prata om andra människor. All den tid jag lagt på att prata om andra, både positivt och negativt, ville jag istället lägga på mig själv. På att utvecklas som människa! Jag gillar inte den jag själv blir när det ”snackas” om personer som inte är i rummet, för jag har svårt att säga emot när det blir för mycket. Så därför påminde jag mig själv under hela 2019 att jag inte ville vara den personen längre. Och vet ni, jag är faktiskt ganska nöjd över hur det gick!

I år, 2020, har jag inget lika specifikt löfte. Men jag och J har istället löften som kommer att gynna oss som personer under en längre tid. De gemensamma löftena vi har är:

• Minska skärmtiden
• Njuta mer av vardagen
• Läsa fler böcker

Och mina egna löften är:

• Meditera och yoga mer
• Bli starkare fysiskt
• Äta nyttigt

Visst är det ganska så bra löften va? Det är dock saker jag vill ska hålla i sig för resten av mitt liv. Så 2020 får verkligen bli starten på något nytt!

Här nedan kommer lite bilder från förra veckans 30-årsfirande av Jakobs bror Tim. Såklart var Millian uppklädd till tårna dagen till ära.

Jag vet knappt sist jag var in och skrev ett inlägg här. Det är i alla fall flera veckor sedan. Veckor som har varit helt fantastiska, och som har fått mig att njuta av livet extra mycket. Julen har hunnit springa förbi, mellandagarna lika så, och igår fick vi äntligen fira det nyår som i hemlighet har planerats i flera månader.

Jag har hunnit träffa vänner, familj och släkt under den här tiden. Jag har fått fira min sons första julafton! Vi har åkt mellan Hudiksvall, Gävle och Valparbo för att hinna rå om så många som möjligt. Och sist men inte minst så har vi njutit av en lång ledighet tillsammans jag och mina två grabbar! Millian har skött sig exemplariskt under alla dessa tillställningar, och pricken över i:et var väl igår när han lät morsan vara med på fest i hela 5 timmar sammanlagt. Fantastiska svärmor och Nunne passade honom bara för att jag skulle få vara med på överraskningsfesten som ordnats till Jakobs bror som fyller 30 år om några dagar.

Helt ärligt så har jag knappt några bilder på mobilen från de senaste veckorna. Min skärmtid har minskat ofantligt mycket, och det känns SÅ HIMLA BRA. Jag vet att det kanske låter fjantigt, men det är en stor grej för mig. Att skita i den här jäkla beroendeframkallande prylen och istället börja njuta av nuet. Idag gick jag och J en lång promenad och pratade om allt och ingenting. Tillsammans kom vi i alla fall fram till att vårt nyårslöfte för det kommande året är att försöka njuta av det enkla i vardagen. Det är så lätt att bara fastna i livets, så kallade, ekorrhjul, vilket gör att man måste påminna sig själv om att stanna upp och njuta av vardagen.

2019 kommer för evigt att vara ett år som jag ser tillbaka till som ett av mina bästa, och det är så självklart varför. Millian, vår Millian, du kom och tog oss med storm. En känslostorm utan dess like! Du har lärt mig vad som är viktigt i livet, och främst av allt, vad som är oviktigt... Ingenting spelar någon roll, bara jag och mina nära och kära får vara friska och njuta av livet.

Jag har nog aldrig varit så nyfiken på vad det nya året har att erbjuda. Men en sak är säker, och det är att vi ska njuta av det så mycket vi bara kan!

Sedan mitt senaste inlägg har det hunnit hända en hel del, vilket förklarar tystnaden här på bloggen. Jag och M tog tåget till Hudiksvall i torsdags, och stannade ända till söndagen. Där har vi hunnit träffa flera kompisar, en massa släkt och familj, och dessutom firat mammas födelsedag, kollat på Neos handbollscup och sist men inte minst kikat på Klaras cheerleadinguppvisning. Några härliga men hektiska dagar, så på söndagen när vi kom hem var jag rätt trött faktiskt. Det är ovant att vara utan J i flera dagar, främst nu när mini-människan hänger med mig dygnet runt. Men som tur var kom även han upp på lördagen, vilket var jättemysigt!

Igår fick jag snygga till mig och åka till Tierp för julbord med jobbet. Syrran och Neo (räddarna i nöden) kom och myste med Mille medan J hade visning, bara för att jag skulle få hänga lite med mina kollegor. Jag vet inte om jag har nämnt det, men sedan jag gick hem på föräldraledighet har ambulansen i Tierp flyttat in i en helt nybyggd station. Så igår fick jag ÄNTLIGEN se både den och mina saknade jobbarkompisar! Jag måste faktiskt erkänna att jag saknar jobbet lite... Men inte så mycket så jag vill börja jobba än dock, haha.

Idag har vi njutit av solen genom att ta två promenader, och förutom det har vi mest lekt här hemma. Vi fick rå om pappan i huset i typ två timmar innan han gick iväg för grabbkväll på en ny restaurang här i Gävle! Så nu sitter jag med en sovande son bredvid mig i soffan, en kopp te i handen, och alla tv-kanaler för mig själv. En bra kväll helt enkelt!